Jag vill inte hoppas för mkt men jag tror jag ser ljuset i tunneln. Jag hostar fortfarande som en gammal traktor och snorar som en snorunge men ändå, ljuset sipprar ändå in längst bort i tunneln. I går tex kunde jag sitta korta stunder i sängen, det har inte hänt på drygt en vecka. I dag när jag vaknade så dunkade inte huvudet så som de gjort de andra dagarna utan det var mer bara som att leva i ett bommulsland. det gör fortfarande ont i öronen, kliar lixom lite retande. Hur som helst känns det mkt bättre i dag än de gjort på länge =)
MENY
2