Jenny

Forts. om lilla prinsessan
Vi fick äran att vara på nya BB, verkligen superfina lokaler. Dock blev jag lite besviken då tanken med nya BB är att partner/mannen eller följeslagare av något slag ska ha möjligheten att bo över, tydligen gäller inte det på sommaren då man drar ner på vårdplatser och gyn flyttar in till BB och sängarna blir färre. Det gör mig lite snurrig när det gör så för att för det första så tycker jag att det är fruktansvärt att gynpatienter ska behöva dela avdelning med BB patienter och för det andra så vill man verkligen att sin partner ska få sova över. Jag kände verkligen att jag vill ha Nicke där med tanke på att allt hade gått så fort, 12 min, fika, dusch och sedan upp på BB och vips ensam.........Tur att det inte var första barnet för då hade jag nog blivit riktigt stressad.

Hur som helst så skötte sig Nova super under hela BB tiden och efter tre dagar fick vi åka hem. Anledningen till att vi inte fick tidig hemgång var att de kunde ana barnbäck i fostervattnet och att de ville kolla upp en svullnad på hennes kind. Måste erkänna att det är skönt att bo i Sverige och dessutom ha ett regionssjukhus som "hemma" ställe. Här vet  man att resurser finns och kunnig personal. Om jag ska nämna nått som var lite jobbigt under BB vistelsen utan att nämna Novas kind så var det att dela rum med en kvinna som snarkar värre än en full karl, barnet hennes skrek hela natten och barnmorskorna var inne till henne säkert 10 gånger. Jag tycker det är bra att de tittade till det lilla barnet men jag tycker även att det är jobbigt att dela rum med en snarkade människa som dessutom startar tv apparaten klockan fyra på morgonen för att sedan somna om........


På söndagen gjorde Nova sin första läkarundersökning som bara gick finfint, läkaren lyste med en lampa genom kinden och trodde att det var vätska där inne, svullnaden är mjuk och i samma färg som resten av huden. Läkaren skriver en remiss till ett ultraljud som ska göras på måndag morgon.

Måndag morgon kommer och vi väntar och väntar. En barnmorska kommer in och säger att vi fått tid klockan två men att de skrivit remiss på fel patient........dock ska de lösa det under dagen. Eftersom att remissen är felskriven får nu Nova genomgå andra läkarundersökning för att nu är det en ny läkare och denna måste se patienten för att kunna skriva en remiss. Vi tycker dagen släpar sig fram och klockan börjar nära sig två, en barnmorska kommer och hämtar oss men vi blir stoppade i korridoren för det har kommit något annat emellan och vi ska få en ny tid. Snällt traskar vi tillbaka till rummet och väntar återigen. Vid det här laget så har det den nyförlösta mamman börja rada upp olika scenarion i huvudet, det ena värre än det andra. Man undrar vad det kan vara för fel på lilla prinsessan. Vid tre blir vi åter hämtade och denna gång kommer vi iväg, vi får dock hjälp av en superstressad barnmorska som är på väg hem. Tur man kan hitta själv ibland =) Vi sätter oss ner och väntar, passar på att amma det lilla barnet så hon ska vara mätt och nöjd när det blir våran tid. Väl inne i ul-rummet så sköter sig Nova prickfritt genom att sova igenom hela undersökningen. Läkaren håller på i en evighet enligt mig men det kanske tog 20 min. Hon säger inget alls under hela tiden, bara fotar, kollar vidare och fotar lite mer. När hon är klar så tittar hon på oss, säger här är huden, här är käken och här ser man en vätskefylld cysta. Jag hör ordet cysta och tänker direkt att Nova är döende. Hon ser nog detta på mig och säger - Cysta är inte samma sak som cancer utan det är ett samlingsnamn på vätskefyllda bölder.... eller nått liknande. Jag känner att blodet sakta börjar rinna genom kroppen igen. Hon säger att hon måste titta på bilderna med en kollega men att hon hör av sig med ett resultat under dagen eller kanske i morgon.....i morgon tänker jag? tror hon jag kan vänta så länge? Sen reser hon sig upp, jag frågar om hon kan säga nått om bilderna men det kan hon inte och går iväg. Där sitter man kvar som en fågelholk och känner att man inte blivit det minsta lilla klokare. Vi traskar tillbaka till avdelningen och väntar snällt på ett resultat.
Vid halv tio håller jag på att bli galen, jag har redan i huvudet planerat hennes begravning. Nicke ser att jag mår pyton och vi bestämmer att kalla på en barnmorska. Hon ser också att jag inte mår bra så hon säger att hon ska ringa på en barnläkare som kan förklara för oss lite närmare. Vi säger även att vi vill åka hem för jag får inte sova och vi vill vara tillsammans när Nova inte mår bra. Vi får veta att läkaren ska gå ronden men sedan komma till oss. Skönt.

Lite senare kommer en kvinnlig barnläkare in, sätter sig vid sängen och är jordens trevligaste. Vi får ställa alla våra frågor och hon svarar snällt. Hon säger att hon inte är döende och vi ska glädjas åt henne precis som hon är. Hon säger även att hon bara snabbtittat på bilderna men de ser ut som nått med lymfkörtlarna och om det är de så ska man göra en magnetröntgen så att man verkligen är säker och därefter så kan man te spruta in en vätska som slår sönder cystorna och kinden drar ihop sig. I min värld låter detta som ljuv musik och jag känner att mina lungor återigen kan ta in luft, jag kan lukta på min älskade lilla flicka och glädjas över att få ha henne i mitt liv. Däremot tycker hon inte att vi ska åka hem eftersom att det är bättre att få ett avslut på det hela innan man åker hem. Jag hittar inga bra motargument utan stannar snällt kvar med min snarkande kamrat.

Klockan fyra på morgonen har Nova bajsat, ätit och är klarvaken. Jag tar henne med mig och de får göra PKU testet så vi kan få åka hem så fort som möjligt efter läkarutlåtandet. Vi passar på att vila lite på förmiddagen och sedan får jag veta att läkaren ska komma vid elva och då får vi veta lite mer. Strax efter tio kommer de in och säger att läkaren redan är här och det är våran tid. Jag känner att jag blir lite nervös för jag gillar inte att Nicke inte är med. Nova genomgår nu son tredje läkarundersökning på tre dagar och även denna gång ser allt bra ut. Läkaren säger att vi ska få tid för magnetröntgen, hon ska ringa oss om tid under dagen men vi kan åka hem nu.

Åka hem, ännu mera ljuv musik i mina öron.

Att få komma hem är så underbart fantastiskt det går inte att beskriva. Nova sköter sig fortfarande fantastisk och Lucas älskar sin lillasyster. Hon äter bra och ligger snällt och tittar sig omkring. Läkaren ringer under dagen och säger att vi har fått tid redan nästa dag och ska vara på barn 4 klockan nio. Känns super att få det gjort för det är jobbigt att gå och vänta och inte veta vad det är.

Natten kommer och hon äter och äter och äter. Dock ser hon även till att hennes pappa får jobba lite genom att byta en bajsblöja.
Hela familjen klivet upp vid sex men det känns inte ens tungt, alla är samlade och lilla Nova är hemma.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress