Jenny

Jag vill säga tack till alla som har visat sin omtanke när Lakritz hastig och oväntat gick bort i går. Hon är kanske "bara" en katt i mångas ögon men för oss var hon vår katt, husdjur och en älskad familjemedlem. Hon har följt oss i 13 år, hon flyttade in direkt med Nicke och mig i vår första lägenhet, sovit intill mig i sängen, följt med oss på promenader, varit på egna äventyr i över två veckor mitt i smällkalla vintern, hållt grannarns katter på sträckbänken, hållt gnagarna borta men framför allt så har hon varit en fantastisk katt för barnen. Hon har låtit alla gårdens barn klappa, mys och gosa med henne. Hon älskade att mysa med Nova och kurrade högt så fort hon klappade henne. Det bästa hon visste var att få ligga i famnen och hon ville alltid vara med om det hände något spännande. Hon gillade att "puffa" hårt med nosen mot ens hand så att man inte missade att klappa henne hela tiden.

Hon är enormt saknad och jag kommer på mig själv att titta ut genom fönstret för att se om hon kommer lunkandes på gatan........