Jenny

Som vuxen drömmer jag sällan mardrömmar, dock har jag börjat inse att det ibland hänger ihop med hur mycket jag pressar min trötta hjärna. Som hjärntrött så måste jag komma ihåg att ta min små korta pausar, missar jag det så blir hjärnan som gele. Jag har svårt att koncentrera mig under en längre tid, tappar lätt tråden i mina samtal och det är nästan omöjligt att fokusera på en person som pratar långa stunder. I går hade vi kurs med jobbet från 8-12.40, när jag kom hem var jag helt slut, dränerad på energi och fick helt enkelt lägga mig i soffan och sova en stund. Kändes som om jag piggnade till lite efter det, tog en långsam promenad med hundarna och tog det sedan lugnt resten av kvällen. Givetvis hade jag svårt att somna, dels över alla tankar från dagen, dels för att jag sovit under em samt för att jag antagligen pressat mig själv för hårt och glömt mina pausar. När jag väl somnade så sov jag väldigt "lätt", vände och vred på mig och vet att jag vaknade två gånger av rejäla mardrömmar. Samma dröm båda gångerna och det kändes som om pulsen slog i taket båda gångerna jag vaknade. När jag vaknar så där mitt i natten så är hjärnan ännu mer som gele, allt går segt och det känns inte som om tankarna når hela vägen fram till hjärnan. Jag försökte flera gånger säga till mig själv att det var mardrömmar men ändå var det svårt att slappna av, komma till ro och somna om. Ursch vad jag hatar att drömma otäcka saker.