Grattis bloggen 9 år

Idag fyller bloggen 9 år, känns verkligen inte som om jag skrivit i den så länge. Tänk vad fort tiden går. Vad har vi då hunnit med under dessa åtta år? Nova har kommit till världen, vi har gift oss, båda barnen har vuxit ordentligt, djur har kommit och gått, vi har varit med om underbara stunder men även väldigt jobbiga. Jag måste erkänna att det faktiskt är roligare än jag hade tänkt att kunna gå tillbaka och titta på allt man upplevt.
 
Här nedan är några länkar från sommarmånaderna under alla år som satt lite extra spår i minnet.
 
7 augusti 2016
26 juni 2016
23 juni 2016
16 juni 2016
2 juni 2016
1 juni 2016
24 juli 2015
15 juli 2015
27 juli 2014
22 juni 2013
17 juni 2013
31 juli 2012
15 juli 2012
1 juli 2012
14 juli 2011
31 juli 2010
22 juni 2010
11 juli 2009
13 juli 2008
 
 
 

En tur i skogen

I går var vi ute på en härlig skogstur med några av rs-hästarna. Solen sken och snön smälte, när vi sedan stannade för att ta ett kort så visade sig Atty från sin finaste sida.
 

Måndagar när de är som bäst

 

När man fyndar kort på småfliparna

Sitter och tittar på kort på datorn och fyndar gamla bilder på mina småsyskon. Det är då man blir alldeles varm i hjärtat.

Vad vore jag utan dig?

Du är min stora klippa i livet, min man, livskamrat, pappa till våra barn, min stöttepelare då det är tungt och du får mig att skratta varje dag. Jag är så glad att vi har varandra, vad vore jag utan dig?
 

Sömntuta

 

Lilla hunden

 

Vila i frid

I den stora sorgens famn
Finns små ögonblick av skratt
Så som stjärnor tittar fram
Ut ur evighetens natt
Och I solens första strålar
Flyger svalorna mot skyn
För att binda sköra trådar
Tvinna trådar
Till en tross
Mellan oss
Så vi når varandra

I den hårda tidens brus
Finns de skrik som ingen hör
Allt försvinner I ett sus
Som när vinden sakta dör
Alla tårarna har torkat
Till kristaller på min kind
Jag har ropat allt jag orkat
Allt jag orkat efter dig
Hör du mig
Kan vi nå varandra

I den långa vinterns spår
Trampas frusna blommor ner
Och där ensamheten går
Biter kylan alltid mer
Ändå har jag aldrig tvekat
Mellan mörker eller ljus
För när månens skära bleknat
Har allt pekat åt ditt håll
Och från mitt håll
Kan vi nå varandra

I den stora sorgens famn
 
Idag var det din begravning, tårarna vill aldrig sluta rinna.
Varför? Varför blev det så här?
Ingen vet men jag kan ändå inte sluta ställa mig den frågan.
Så ung, så mitt i livet, så älskad och så saknad.
Vila i frid älskade vän <3

Äntligen är vi igång!

Äntligen är tävlingarna, nu vill jag att det ska bli utomhussäsong så att jag och kameran blir överrens om hur korten ska vara.

Sara och Fresno Beach

Följde med Sara till Stall Peka ikväll, passade på att ta med kameran när hon ändå skulle hoppa lite.
 

Machelle

Lucas rum tar form

Sakta men säkert börjar Lucas rum ta form efter en total nedplockning och ommålning. Alla stora saker är på plats, nu saknas bara lite tavlor, detaljer och småfix sen är vi äntligen klara. Han älskar att vara i sitt "nya" rum och är där inne hela tiden.

Ny ljusslinga

Äntligen har jag hittat en ljusslinga till vardagsrummet, materiell lycka.
 

När dimman smyger sig in i ridhuset

 

Grillning och skridskor

I söndags sken solen och temperaturen steg till behagliga grader. Det innebar att vi tog fram snöspadar, skridskor och allt som hör grillning till.
Planen var inte skottad så vi fick börja med det innan vi grillade och avslutade med hockey. En bra söndag vill säga.
bloglovin RSS 2.0