MENY
På folket begäran har jag nu (i går)varit och klippt mig hos bästa Rebecka, tycker det är lika mysigt att gå till frisören som att gå till tandläkaren. Samma läskiga känsla, man vet aldrig vad som kommer att hända då man väl är där. Efter överläggning så fick hon klippa ca 15 cm, för lite enligt vissa men på gränsen för mycket för mig. Har inte klippt mig sedan Pernilla gifte sig och det är snart tre år sedan. Jag kan väll hålla med om att det är var ganska långt, inser det då Rebecka skulle börja klippa och hon försvann ner på golvet och jag nästan inte längre kunde se henne i spegeln. I bland tittade hon i alla fall upp så jag kunde se att hon inte svimmat där bakom eller tagit rast.
Det fick räcka med endast klippning denna gång och inget mer, får skynda långsamt så jag kanske vågar komma tillbaka fler gånger.
Vill säga tack till Rebecka för hennes förståelse för frisörskräcken samt till salongen hon jobbar på som hade tävlingen som jag blev taggad i och vann en klippning.
0