Vi hade varit på dagis och hälsat på så att det inte ska bli en sådan omställning för Lucas när han ska börja nästa vecka, tar lös hudarna och traskar iväg på promenaden. Vad händer då??? Jo himlen öppnar sig när vi är vid vårdcentralen, inte nära att gå hem, inte när till nått tak inte nära till nått! På med regnskydden på vagnarna och det är bara att börja löpa hemåt. Jag som varken kan eller orkar springa känner att detta är mindre roligt, jag hatar ju att springa! Halvvägs hem så avtar störtskuren och övergår till duggregn, vi skyndar hem och hinner precis in när nästa skur kom. Jag tror faktiskt inte jag sett en sådan störtskur på hela sommaren........
Blöta men glada att vara hemma ska vi nu äta lunch innan det blir till att åka och köpa nya skor till Lucas då han växt ur de gamla och behöver nya till dagis.
MENY
0