MENY
Jag ska ta det från början, han satt under hela gårdagen och balanserade på soffkanten, jag sa till han varje gång. Förklarade varför han inte skulle sitta där och försökte få han att sitta någon annanstans. Kvällen gick och han fortsatte att göra konster på soffkanten, swosch sa det och jag såg hur han såg ut som en fällkniv och försvann bakom soffan. Det värsta var att det såg så roligt ut så vi kunde inte sluta fnissa åt det hela, jag såg hur han försökte ta tag med sina små händer runt kanten medan Matilda bara han se hans fötter försvinna.
Han gjorde absolut inte illa sig utan blev bara lite rädd. Eftersom att han fälldes ihop som en fällkniv så hasade han sakta ner mellan soffryggen och väggen så det sa inte duns utan mer ett hasande swoschande ljud.........det gjorde dock succé för han balanserade inget mer på soffkanten.
0