Jenny

Fortsättning röd kong
I kväll har vi varit på fortsättningskurs i röd kong, Pelle skriker hysteriskt i bilen så fort vi svänger in vid hundhallen. Förväntningarna är höga om jag säger så! Det är samma personer som förra gången så det känns tryggt och trevligt i gruppen. Stämningen är på topp och det är mycket skratt hela tiden. Det är verkligen helt olika hundar men alla jobbar ut efter sin egen förmåga. Vi fick börjar med att söka i ett helt nytt rum, påminner om en industrilokal men med bla omklädningsskåp i plåt och långa plåthandfat. Pelles värsta ljud förutom hästar som sparkar i väggarna och brödrosten är plåtljud. Han tappar fokus direkt och stänger av. Men jag gick in med glatt humör och även fast han stötte i skåpet så att metallen darrade till så försökte han hela tiden sitt bästa. Han reflekterade över det men fortsatte ändå söka med nyfikenhet. Patrik rörde sig hela tiden mot handfatet så det hela tiden kom konstiga ljud, han tittade till på Patrik men även det ljudet accepterade han till min stora glädje. Jag märker att vi varit lite dåliga på att söka systematiskt, han har mer fått söka fritt. Det visar sig fort då han gärna vill springa fram och tillbaka i stället för att söka upp och ned och lugnt framåt. Jag tar på mig det och får träna mer på detta. Hur som helst så hittade han båda bitarna kong även om jag fick påminna honom några gånger att även våga söka högre upp på väggen och inte bara längst marken.
Moment två var att vi sökte i burkbanan, detta är Pelles absolut värsta moment. Han förstår inte alls vad han ska göra och när jag går vidare så följer han mig hack i häl i stället för att doppa nosen i varje burk. Två gånger provade vi men han tassade snällt precis bakom mig. Patrik är verkligen en peppande men ärlig tränare och kommer med smarta och kloka tankar hela tiden. Vi gjorde helt enkelt så att vi började med kong i första och han fick direkt högsta belöning om han doppade nosen där, sen gjorde vi samma på tvåan, trean och avslutade när han kom till burk fyra och droppade nosen hela vägen fram dit.  Jag hoppas han känner igen momentet nästa gång och att han vågar sig fram för att kolla i alla burkar.
Momenet tre var att hunden fick söka fritt i "lilla köket", det momentet känner Pelle igen och sökte glatt fram till kylskåpet och markerade på ett hyllplan. Duktiga lilla hund.
 
Summa av kvällen är att jag ska sluta curla min hund men han är på rätt väg och har växt väldigt mycket om man tänker tillbaka på första gången vi kom till hundhallen. Då hade man aldrig ens kunnat tro att han skulle göra något annat än att stå mellan mina ben och skaka.
 
Sjukt kul blir i alla fall mitt ord om kvällen!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress