MENY
Då har det gått en hel arbetsvecka igen och man får säga äntligen fredag. Veckan har gått väldigt fort och det går över förväntan att jobba heltid. Jag får hela tiden påminna mig om att inte stressa iväg, jaga upp mig, fråga mig själv -äger jag problemet och ge mig själv betänketid. Det sista är nog det absolut bästa jag håller på att lära mig, det är inte lätt. Jag är en JA sägande människa som alltid vill hjälpa till om jag kan, ställa upp för andra och fixar gärna först åt andra och mig själv efter det. Men med betänketid så känner jag mig faktiskt mycket lugnare och tryggare med de besluten jag gör. På stressrehab får vi hela tiden läxor, den läxan jag har nu är att be om hjälp eller ta emot hjälp. Handen på hjärtat, det går så där med det. Eller rättare sagt, det går åt skogen! Jag är faktiskt urusel på att att be om hjälp eller ta emot.
Veckan har som sagt gått bra, höjdpunkten är onsdagar då det är hoppträning. Denna vecka passade jag på att låna pappas kamera och stativ, väldigt roligt. Blev en hel del bilder, roligt med lite nya ekipage att fota också. Nästa vecka blir det dock inomhus så får se om jag tar med mig kameran då. Tycker inte det är lika roligt att fota inne men har några dagar på mig att bestämma mig.
Att jobba med djur är fantastiskt, givande, mysigt och rogivande. Men det finns baksidor också, de blir sjuka. Nästa vecka kommer en kollega att få vandra vidare till de evigt gröna ängarna och det värker i hela mitt hjärta när det inte går att få dem friska. Jag vet att vi provat så mycket och gett så mycket tid men det går inte mer. Det är så jobbigt att veta att någon dag nästa vecka kommer telefonen att ringa och inom någon timme eller några minuter kommer nödslakt och allt är över. Det är en känsla som inte går att beskriva, att gå där och vänta. Att leda en kollega och vän sista biten ut och sedan spänt vänta på smällen. För att sedan sitta där på huk med tårar som rinner ned för kinderna medan man stryker sin hand över ganachen, ner över halsen, för sedan dra sina fingrar genom manen en sista gång. Fy, det är verkligen den stora baksidan av att jobba med djur.
0