Sitter och försöker vakna till när det durrar till på telefonen 05:55. "Heej. Det är någon av ridskolehagarna som är trasig - det är hästar lite överallt här", Kan meddela att jag blev klarvaken på en sekund! Ber den medlemsuppstallade att försöka fånga in hästarna om hon har möjlighet och skyndar mig sedan att göra mig klar och pinnar ut till bilen. 06.10 rullar jag in på stallplanen och börjar söka av efter hästar med blicken. Ungefär där får jag ett meddelande om att de tror att de fångat alla hästar. Så skönt hinner jag tänka men ser i min ögonvrå något vitt som traskar omkring en bit bort, Rosette! Kliver ur bilen, hör hur Pelle skriker högt bak i skuffen då han inser att han inte får följa och jag joggar lite sakta bort mot ponnyn. Först vill hon inte bli fångad med med lite prassel från en hundbajspåse så fastnade hon i fällan. In i stallet för att räkna hur måga hästar de hittat, kolla så att det överensstämmer med det antalet det ska vara och kollar så att alla står på trygga platser. Ut till bilen och parkerar den på angiven plats, in på kontoret för att lämna hundarna, pratar med Eva och får veta att det kommer hösilage och att vi därför måste placera om folk från stalltjänsten till avlastningen (två kollegor är redan borta), går sedan ner till stallet igen. Gav kraftfoder, där min foderhink var spårlöst försvunnen så jag var tvungen att ta foedervagnen och traskade sedan ut till hagen för att se hur mycket av hagen som var trasig. Alla tre trådar var av! Går bort till garaget för att hämta bilen med alla haglagningssaker, fjärde motgången för dagen uppdagas. Den stora traktorn står parkerad framför bilgaraget och jag tar mig alltså inte ut med bilen och jag kan heller inte flytta den nya traktorn då jag inte vet hur den fungerar. Försöker ringa min kollega som inte svarar, går in till lilla ridhuset och viftat med hela armen för att få kontakt med traktorföraren. Berättar mitt problem och får genast hjälp med att flytta undan traktorn. Kör ut bilen och ska börja laga hagen, inser att verktygsbältet som jag brukar använda är borta och att kontakten till elaggregatet nästan är av. Backar om bilen så jag ska slippa gå fram och tillbaka så många gånger. Börjar laga hagen men inser efter en stund att jag behöver två händer till för att kunna sträcka tråden ordentligt då det bara finns några centimeter att fästa på. Ringer Emma som kommer ut och hjälper mig, vi inser dock ganska fort att det är bättre att byta ut en del av tråden så att vi kan fästa den ordentligt i stället för att riskera att den släpper vid minsta påfrestning. Under tiden vi lagar hagen släpper Camilla ut hästarna, tur vi hade den förstärkningen i stallet. Stalltjänsten flyter på relativt smärtfritt förutom att det är så dammigt så man nyser och hostar, men det löser sig så fort hästarna börjar vara inne mer.
Dags för fodring och jag tänkte börja med att ge lusernet men ser att det är slut i tunnan, går iväg för att hämta en ny säck men inser att hela den pallen är helt inparkerad av spån och tompallar, går inte ta sig in någonstans för att få tag på mer foder. Inser mina begränsningar och tänker att en traktorförare får hjälpa mig med detta i morgon. Eva hjälper mig sedan att lunchfodra, när vi är klarar så lyfter vi av den lilla biten hösilage som är kvar på vagnen men ser då att botten är dålig. Jag går i väg och börjar rensa den sista biten men så fort jag delar balen inser jag att den bara blir sämre och sämre och får slänga större delen av det som är kvar. Undertiden jag håller på med detta hör jag hur Eva försöker lyfta upp en ny bal på vagnen men att snörena går av gång på gång. Efter tredje försöket inser vi att det inte kommer gå utan får för hand lyfta upp kakor för kakor och sedan knyta ihop balen igen då den är mindre och nu gick det.
Lunchpromenaden spenderades med fyra busiga hundar, Harry valde att bada i två smutsiga diken och blev svart upp över magen. Men det kändes som om det kvittade då dagen ändå gick i motströms.
Hem och möttes av ett barn med 100 ideer och väldigt lite tid, man fick vara den trista mamman som grusade alla påhitt. Öppnar kylskåpet för att se vad det finns att göra till middag och inser att vi inte har någon mjölk. Vi behöver alltså handla, inte bara det utan massa saker.
Nicke och Nova åker iväg på ridningen och jag börjar bära upp sakerna till Lucas nya säng, plockar, diskar och städar och tränar hundarna i väntan på att de ska komma hem igen.
Nu börjar dagens stora projekt, att få upp en 140 säng på övervåningen på två personer. Efter mycket kämpande, slitande och svett så är sängen äntligen på övervåningen och det är dags att bygga ihop allt. Klockan går, valpen röjer och barnen far omkring, men efter lite slit står sängen äntligen på plats med nytvättade sängkläder och ett glatt barn som provar hur det känns.
Handling, kvällsfika, nedvarvning, en kopp te och idol innan det är dags att knyta sig för denna dag. 24.194 steg senare kryper jag ned i sängen och inser att man kan fylla en dag med väldigt mycket saker.
0